Korstågen
Korstågen var en rad militära expansioner som varade från 1096 till slutet på 1200-talet. Västeuropeiska krigare sändes till Mellanöstern med avsikt till att "befria Jerusalem" och andra heliga platser från muslimer.
Korstågen förenar Europa
Korstågen var ett sätt för kyrkan att expandera sin makt över samhället ännu mer. Genom att unifiera det splittrade Europa mot en gemensam fiende hoppades kyrkan på att de skulle kunna undvika många av sina inre problem. Påven kunde locka till sig stora folkmassor villiga att kriga för kyrkan genom att erbjuda alla som krigade för honom syndernas förlåtelse. Europa hade förenats bakom gud.
Flera orsaker bakom korstågen
Kyrkan införde inte bara korstågen för att kriga för gud. Folkmängden hade ökat kraftigt i Europa och det hade varit förhållandevis väldigt få krig under en lång period i Europa. En stor del av överklassen och riddarståndet välkomnade idén av nya äventyr och krig. I Västeuropa hade en ny sorts trupp, pansarrytteriet uppstått. Detta redskap hade utvecklats kraftigt vid denna tid och kunde användas effektivt på slagfältet.
Storhetstid och fall.
Under det första korståget år 1099 erövrades redan Jerusalem och låg i korsridarnas händer i nästan ett sekel.
Däreftefter utfördes många korståg mot det heliga landet. Det tredje mest berömda korståget ägde rum i slutet av 1100-talet och leddes av kung Rickard Lejonhjärta av Englad och den tyska kejsaren Fredrik Barbarossa.
I samband med alla krig under korstågsperioden melan 1100-talet och 1200-talet uppstod flera andliga riddarorder som stred under kristendomen för att försvara kristna och religionen. Att vara medlem i denna typen av riddare var dock bara exklusivt och innebar att man vid sidan av riddarlivet arbetade som munk. Krigarmunkarna var den vassaste delen av den kristna armén under krigen i det Heliga Landet.
Korstågskrigarna erövrade både Palestina och Syrien. Men dessa områden var omringade av muslimska stater som utsatte europeérna för hårt tryck. Muslimerna erövrade Jerusalem igen på slutet av 1100-talet. Korstågen upphördes år 1291 då det sista kristna fästet föll i hamnstaden Akko i Palestina.
Korstågens påverkan för handel och kultur.
Ännu en orsak för korstågen var för ett berikande handels och kulturutbyte, för Europas del. Handeln mellan Västeuropa och dem östra medelhavsländerna ledde till ett ekonomiskt uppsving i stora delar av Europa. Hamnstäderna i Norditalien gynnade mest från handeln. De fungerade som utgångspunkt för korsfarare, handelsmän och pilgrimer som far till det Heliga landet.
Korstågen ledde också till att européerna fick mer kännedom för gamla filofiska verk från antiken, österländsk litteratur och vetenskap och teknik som påverkade det västerländska samhället.
Den nya handeln och kulturen kom till att lägga grunden för renässansen.
Korstågen förenar Europa
Korstågen var ett sätt för kyrkan att expandera sin makt över samhället ännu mer. Genom att unifiera det splittrade Europa mot en gemensam fiende hoppades kyrkan på att de skulle kunna undvika många av sina inre problem. Påven kunde locka till sig stora folkmassor villiga att kriga för kyrkan genom att erbjuda alla som krigade för honom syndernas förlåtelse. Europa hade förenats bakom gud.
Flera orsaker bakom korstågen
Kyrkan införde inte bara korstågen för att kriga för gud. Folkmängden hade ökat kraftigt i Europa och det hade varit förhållandevis väldigt få krig under en lång period i Europa. En stor del av överklassen och riddarståndet välkomnade idén av nya äventyr och krig. I Västeuropa hade en ny sorts trupp, pansarrytteriet uppstått. Detta redskap hade utvecklats kraftigt vid denna tid och kunde användas effektivt på slagfältet.
Storhetstid och fall.
Under det första korståget år 1099 erövrades redan Jerusalem och låg i korsridarnas händer i nästan ett sekel.
Däreftefter utfördes många korståg mot det heliga landet. Det tredje mest berömda korståget ägde rum i slutet av 1100-talet och leddes av kung Rickard Lejonhjärta av Englad och den tyska kejsaren Fredrik Barbarossa.
I samband med alla krig under korstågsperioden melan 1100-talet och 1200-talet uppstod flera andliga riddarorder som stred under kristendomen för att försvara kristna och religionen. Att vara medlem i denna typen av riddare var dock bara exklusivt och innebar att man vid sidan av riddarlivet arbetade som munk. Krigarmunkarna var den vassaste delen av den kristna armén under krigen i det Heliga Landet.
Korstågskrigarna erövrade både Palestina och Syrien. Men dessa områden var omringade av muslimska stater som utsatte europeérna för hårt tryck. Muslimerna erövrade Jerusalem igen på slutet av 1100-talet. Korstågen upphördes år 1291 då det sista kristna fästet föll i hamnstaden Akko i Palestina.
Korstågens påverkan för handel och kultur.
Ännu en orsak för korstågen var för ett berikande handels och kulturutbyte, för Europas del. Handeln mellan Västeuropa och dem östra medelhavsländerna ledde till ett ekonomiskt uppsving i stora delar av Europa. Hamnstäderna i Norditalien gynnade mest från handeln. De fungerade som utgångspunkt för korsfarare, handelsmän och pilgrimer som far till det Heliga landet.
Korstågen ledde också till att européerna fick mer kännedom för gamla filofiska verk från antiken, österländsk litteratur och vetenskap och teknik som påverkade det västerländska samhället.
Den nya handeln och kulturen kom till att lägga grunden för renässansen.